söndag 29 juli 2012

Fan Fiction del 3

“I’m sorry I laughed at you Edward,” sa Rebecca och gav honom en kram.
“It’s ok, I’m ok,” sa han och log. Edward gav Rebecca ytterligare en kram, och började gunga med henne i sina armar.
“Hi guys!” sa John när han kom tillbaka genom dörren. I händerna höll han en bricka, och på den stod två glas juice, två skålar med flingor och två skivor rostat bröd. “I made you some breakfast.” Han gick fram till sängen och ställde ner brickan framför mig. Jag tog en klunk ur juiceglaset, och åt lite på mitt bröd. Edward hade snott Johns skål med flingor och vatten, och hans jucieglas.
“Eddard, that was my breakfast! Make your own!” sa han surt och försökte ta skålen från Edward.
“But John, I was so hungry!" sa han och väjde undan från Johns försök att ta skålen. Han hällde i sig juicen i en klunk, vilket fick John att se omöjligt ännu surare ut.
"Eddard, come on! Gimme some!"
"No!" sa Edward och reste på sig från sängen och sprang mot dörren, med skålen i sina händer. John följde snabbt efter och försökte förgäves få tillbaka flingorna, men han hann aldrig ifatt honom. Han gav upp när Edward låste in sig på toan.
"You'll never see your cereal again!" skrek Edward inifrån toaletten.
Helt plötsligt knackade det på dörren och John gick fram till den för att öppna. Där stod Emelie, med en Lidlkasse i sin högra hand.
"Can I come in?" frågade hon. "I have got breakfast for you guys!"
"Yeah, come in," sa han och log stort. "Eddard! Come out from the toilet now!"
"No! I'm never coming out!" skrek Edward tillbaka.
"Don't mind him," sa John till Emelie och tog påsen från hennes hand. "He's just being weird."
"Haha, that's ok. I'm used to him being weird," svarade hon och gav till ett fniss. "Where's Miranda and Rebecca?"
"They're in the bedroom."
"Ok, thanks!" sa hon och styrde stegen mot det ena sovrummet.
"Eddard, seriously! Come out!"
"No!"
Till slut gav John upp och gick in till sovrummet där jag, Rebecca och nu Emelie satt. Hans mage kurrade ljudligt och han började rota i påsen tills han hittade ett paket med flingor. John öppnade snabbt dem och började äta direkt ur kartongen. Rebecca som också hade sett påsen nu, började rota i den med, och hittade ett paket kakor, som hon snabbt började smaska på. Emelie i sin tur tog upp en macka med prickig korv och en termos fylld med varm choklad. Jag fortsatte att äta på mina flingor som John hade gett till mig tidigare.
"I love these cookies!" sa Rebecca och smaskade.
"Can I have one?" frågade John och sträckte fram sin hand.
"Sure!" Rebecca tog upp en kaka som hon gav till John. Sedan reste hon på sig och gick mot dörren.
"I'm going to try to lure Edward out with some cookies. I'll be right back."
"Do you think she will get Edward out, John?" frågade Emelie honom.
"He can be stubborn sometimes, but I'll think he will listen to her. I mean, Rebecca is his girlfriend," svarade John och tittade på Emelie. Sedan vände han sin blick mot mig. "I always listen to my girlfriend anyway, especially if she has cookies." Han gav till ett litet skratt, och drog mig intill sig.
"Was it ok I put on the tv?" frågade Emelie.
"Yeah," svarade jag. Medan Emelie förstrött bläddrade bland tevekanalerna tittade John på mig. Hans ögon lyste i grönt och ansiktet spräckte upp i ett stort leende. John la sin ena arm omkring mina axlar, medan han varsamt smekte min kind med den andra. Han lutade sig ner för att kyssa mig, och när hans läppar nuddade vid mina tog mitt hjärta ett skutt. Helt plötsligt kom Edward in rummet med Rebecca i släptåg. Han sa:
"Can we go bowling?" John, som inte var beredd på Edward plötsliga uppdykande, ryckte till och dunkade till min överlapp med sin haka.
"I'm sorry! Are you ok?" sa han och tittade på mig.
"Yes I'm fine," ljög jag. I själv verket så gjorde det riktigt ont, och jag kände blodsmak i munnen, men ville inte säga något till honom.
"Jag kan hämta lite papper," sa Emelie och reste sig snabbt från sängen.
"What did she just say?" sa Edward i en gäll ton. "I don't understand swedish."
"She's getting some paper for Miranda," svarade Rebecca.
John, som hade fått riktigt dålig samvete, tittade nu surt på Edward för hans chockartande uppdykande.
"Sorry, It wasn't my fault, it was Johns," sa Edward och flinade åt sin bror, vilket fick John att flina tillbaka.
"It's ok" sa jag. "I don't blame either of you. It was only an accident."
"Can we please go bowling now?"  sa Edward och hoppade runt otåligt på stället.
"Can I bring Zayn?" sa Emelie som nu hade kommit tillbaka in i rummet.
"Zayn?" Edward tittade undrande på henne. "Who's that?"
"My boyfriend" svarade hon kort.
"With Zayn, do you mean Zayn from One Direction?" frågade John.
"Yes."
"Ok, cool," sa tvillingarna i kör. "They're cool!"

torsdag 26 juli 2012

Fan fiction del 2


“Vad sa han?” frågade Rebecca och tittade på mig.
“Han sa att de var med några fans, och att vi inte behövde oroa oss.”
“Vad skönt, hoppas de kommer tillbaka snart!”

Efter några timmar hade Rebecca och jag somnat i soffan medan teven var påslagen med låg volym. Vi väcktes av höga knackningar som kom från hotelldörren. Jag reste på mig och gick fram och öppnade. Där stod John och Edward, glada men till synes trötta. Månljuset sipprade in genom fönstren och fick deras gröna ögon att glittra. John gick fram till mig och gav mig en lång kram. Den vaggade i mig en trygghet som gjorde att jag aldrig ville släppa taget om honom. Han lösgjorde sig lite från kramen för att kunna se in i mina ögon. Varje gång han gjorde det så kändes det som om jag skulle svimma, för hans blick fick mig att känna något som jag aldrig hade känt förut. John böjde sig ner och jag kände hans andetag mot mina läppar innan han gav mig en lång kyss. Jag kände fjärilarna i magen och hur mina knän började darra. Det kändes så rätt. Vi var så inne i kyssen att vi inte ens märkte att Edward och Rebecca hade gått iväg. Allt jag kunde tänka på hur mycket jag älskade John. Han såg i mina ögon igen och jag visste att han kände samma sak för mig.
“I love you” sa han tyst och drog mig närmre honom.
“I love you too.”
Han lösgjorde sig från kramen, men till min förvåning så lyfte han upp mig och bar mig in till sovrummet. Jag ville inte att han skulle släppa mig, i hans famn kändes allting så tryggt. Han la mig ner på sängen, drog täcket över min kropp och pussade mig på pannan.
“Good night” sa han och strök handen genom mitt hår.
“Good night John.”
John reste sedan på sig och tog av sig sina byxor och sin skjorta, innan han kröp ner i sängen bredvid mig. Jag myste mig ner bland kuddarna och kände hur mina ögonlock blev tyngre och tyngre. Till slut så kunde jag inte hålla emot längre och somnade.

När jag vaknade så sken solen in genom fönsterspringorna och lös upp hela rummet. John låg fortfarande och sov, jag kände hans andetag mot min nacke. Jag vände på mig honom och studerade hans sovande ansikte. Dregel gled nerför hans vänstra mungipa. Jag torkade snabbt bort det med baksidan av min hand, vilket tydligen John kände, för helt plötsligt öppnade han ögonen och tittade på mig.
“What did you do?” frågade han yrvaket.
“I was wiping away some drool from you. I’m sorry that I woke you,” sa jag och smekte hans kind.
“It’s ok, I don’t mind.”
John reste på sig från sängen, drog på sig ett par jeans och en vit t-shirt med texten Young Love skrivet på.
“I’ll be back soon. Don’t go anywhere, I have a surprise for you, ‘kay?” sa han och gick ut ur rummet.
Några minuter efter John hade gått, så kom Rebecca och Edward in i rummet. De satte sig ner på sängen och Edward började stirra på mig, vilket resulterade i att Rebecca började skratta åt honom. Rebeccas skratt hade tydligen gjort Edward förnärmad, då han gav henne en lätt puff på armen.
“Stop laughing at me!” sa han med en gäll röst. Rebecca slutade att skratta, men det ersattes istället av ett lågt fnissande.
“It’s not funny!” sa han igen och glodde på henne surt. Istället vände han sig mot mig och frågade:
“Where’s John?”
“He went out a couple of minutes ago, I don’t know where he went,” svarade jag.
“Okay, he’ll probably be back, like, really soon.”

Del 3 kommer troligtvis imorn eller på fredag :)

tisdag 24 juli 2012

Fan Fiction Del 1


jag har bestämt mig för att börja skriva en fan fiction. Skulle uppskatta kommentarer om vad ni tycker! Allt är skrivet av mig! :)

“John, where are you going?” Jag tittade frågande på John när han tog på sig sina skor.
“I have that concert, you know okay, and we have to rehearse” svarade John och mötte min blick. “I’ll be back after, but it can get late, so don’t wait up for me, ok?”
“Ok, but I’ll miss you.” sa jag och kramade honom hårt.
“I’ll miss you too okay” sa John när någon knackade på hotelldörren. Han gick fram till den och när John öppnade så stod hans tvillingbror Edward där och såg glad ut.
“Come on John, we have to go now! Leem is really mad cause we will be late. Oh, hi Miranda!” sa han snabbt, och tog några steg in.
“Hi Edward! You look really nice. Is that jacket new?”
“Yeah. It’s so cool! I pimped it out myself! Here’s yours John” sa han och sträckte fram den jacka han höll i till sin bror. John tog sig snabbt av sin blåa kavaj, och satte på denna nya jacka som var pimpad med både nitar och glitter.
“Do I look cool?” frågade han oss.
“You always look cool John!” svarade Edward glatt.
“What do you think Miranda?” John tittade in I mina ögon, och jag kände hur jag blev knäsvag.
“I think you look cool” sa jag och gick fram till honom. Han böjde sig ner för att kyssa mig och jag kände hans läppar snudda vid mina innan vi blev avbrutna av John & Edwards turnémanager Liam, som kom inrusande genom dörren (Edward hade lämnat den öppen) och sa att de verkligen måste gå. Han tog tag i tvillingarnas jackärmar och drog med dem ut genom dörren, varefter Liam snabbt sa “bye” till mig. Jag stängde dörren och satte mig ner i soffan. Efter några minuter knackade det på dörren igen och jag reste snabbt på mig för att öppna. Där stod Rebecca, min syster och log.
“Var är Edward?” frågade hon mig.
“Han och John gick precis iväg med Liam” svarade jag.
“Aha, ok. Kan jag komma in?”
“Såklart!”
Rebecca tog ett steg in genom dörren och tog av sig skorna.
“Så, vad vill du göra?” frågade jag.
“Vet inte. Vi kan väl spela Wii? Jag känner för att sjunga lite karaoke” sa hon och gick in i det som skulle föreställa vardagsrummet.
“Ok, det låter kul” sa jag och följde snabbt efter henne.

När klockan hade slagit midnatt, så låg mörkret tungt utanför, bara några få gatlyktor lyste upp den så annars mörka gatan. Rebecca tog upp sin mobil och slog numret till Edwards mobil, men där tutade det upptaget. Hon försökte sedan ringa till John och Liam, men förgäves. Ingen svarade.
“Varför svarar ingen? Tror du det kan ha hänt något?” sa jag och tittade på min syster.
“Jag tror inte det. De har säkert bara glömt att slå på sina mobiler. Inget att oroa sig för” sa hon och la handen på min axel. “De kommer nog snart.”
“Hoppas det.” Jag tog upp min mobil, och slog Patricks nummer (deras säkerhetsvakt). Vårt sista hopp. Till min lycka så hördes det signaler.
“Men svara då!” sa jag.
“Hi, this is Patrick! Who am I talking to?”
“Hi Patrick! This is Miranda. Do you know where John is?”
“I think him and Edward are with some fans, no need to worry.“
“Oh, ok. Thanks! When do you think they will be back?”
“Really soon I think. I can go and check on them if you want?”
“That would be nice. Thanks Patrick!” sa jag och la på.

söndag 1 april 2012

Jedward Arlanda Mars 2012

Här kommer en liten bildkavalkad från när jag träffade tvillingarna från Jedward på Arlanda i Mars. Var en helt underbar dag, de var så snälla, och jag fick t.o.m en kram av John.

Me and Edward:








 Me and John:






måndag 12 december 2011

Så trött...

Det är bara måndag, men jag är redan trött på hela den här veckan. Det känns som jag bara sitter här och känner mig allmänt deppad. Är trött på skolan, för mina föreläsare är inte inspirerande i något avseende alls. De kör samma upplägg varenda förelsäning, och på grund av det kommer jag säkert faila på tentorna efter jul. Jag vill verkligen inte det, men jag blir inte ett dugg motiverad, och då presterar jag mycket sämre än normalt. Jag saknar min gamla språklärare som var trevlig, hade ett bra upplägg och motiverade mig till att plugga. Nu är jag totalt oinspirerad och önskar att våra föreläsningar kunde vara lite mer olika. Känner mig allmänt vilse i livet, och har ingen att prata med. Har verkligen en deppig vecka. Jag har värsta hemlängtan kombinerat med pms, så mina känslor är totalt överallt nu. Hoppas det blir bättre snart...

lördag 10 december 2011

Shopping

Idag var jag på IKEA tillsammans med farmor, mormor och min moster. Köpte några småklappar till familjen, som jag inte tänker avslöja ifall de läser :) Sedan bar det av till Haninge Centrum, där jag köpte ett par shorts på Gina Tricot och två par mönstrade strumpbyxor från H&M.

Mina nya paljettshorts från Gina Tricot.